Idag kom Ellie hem med en mus och var så jävla snabb så hon hann in genom porten och in i lägenheten utan att jag hann få bort musen! Ellie förstår ju inte det här med att katter brukar äta möss. Hon tycker det är kul att fånga, döda och sen leka med dem. Nån som verkligen förstår det här med att äta möss det är ju Vera så hon snodde den från Ellie och käka upp den. Vera äter upp en mus på några sekunder! Krasch, krasch, gulp. Efteråt fick jag gå omkring och städa bort blod...Men det är ju kul att katterna får vara riktiga katter... Ellie bär runt sitt fina byte som Vera sedan snor och äter upp!
Min katt Sigrid är nog en av de skyggaste katterna i denna värld. Har jag besök kan hon gömma sig en hel dag. Det tog mig 2 år av långsam träning att få henne att våga gå ut i Vallentuna där vi bodde förut. När hon väl vågade gå ut så var det bara på natten när det var öde och inga läskiga människor kunde komma. Sen flyttade vi till Skara och under de 7 första månaderna här vågade hon aldrig gå ut, som längst kom hon till 2:a våningen (vi bor på 3:e) Sen bodde vi under 3 månader mitt ute i skogen. Det tog väl 1 dag innan Sigrid vågade gå ut där. Sen hade hon de bästa månaderna i hela hennes liv! Det är så vi ska bo om jag och Sigrid får bestämma (för att inte tala om Ellie och Vera som också älskade det) Nu är vi tillbaka till Skara. Under senaste 2 månaderna har Sigrid vågat sig längre och längre ner i porten, ut ur porten i korta stunder och nu senaste veckan har hon gått ut ordentligt. Häromdagen var hon ute ca 1 timme och just nu är hon ute igen! Den här damen kräver ganska mycket tålamod men jävlar vad det är värt det när hon gör mig såhär stolt!
Har precis varit ute och "powerwalkat" i motionsspåret. 5km på 45 min och så cyklade jag runt som en galning efteråt tills benen värkte och så hem och gjorde massa jobbiga situps och tränade armarna med hantlar. Har tröttnat på att gå till Hälsostudion för alla är så smala och vältränade, jag känner mig så bortkommen. Tänkte testa spinnnigen men de andra passen får jag ångest av...Anyhow när jag var ute i spåret och hade gått halvvägs kommer jag ifatt 4 tjejer som visar sig gå typ exakt samma tempo som mig. Suck. Det är så pinsamt när man går precis brevid någon och inte kommer förbi. Och jag vill inte öka eller sänka tempo. Jag går ju i det tempot som är perfekt! Så det vart helt enkelt så att jag mer eller mindre gick precis brevid eller bakom de här tjejerna i säkert 20 min. Så frustrerande! Sista minuterna kom jag förbi dem i alla fall. Vilken frihet! Haha
Träffade idag en så underbart söt bc valp! Ojoj det är ju livsfarligt man blir så valpsjuk att man får för sig att man ska ta en valp nu i vinter istället. Men jag ska vara förståndig och vänta tills utbildningen är klar, ja. Men titta på sötnosen, han är ju helt underbar, synd att jag bara hade mobilen att ta kort med...
Hade idag lite bråttom till ett läkarbesök och eftersom trottoaren jag cyklade på var upptagen av nån stor maskin så fick jag i full fart åka av trottoarkanten som var ganska hög så cykeln dunkade till ganska ordentligt. Vilket ledde till att kedjan hoppade av vilket jag inte fattade först utan fortsatte trampa. Inte bra eftersom jag då dessutom hakade upp kedjan på sig själv om ni förstår vad jag menar...Så jag hoppar av cykeln och står och försöker lossa kedjan och svär för mig själv. Då kommer en man fram som jobbade med nåt trafikbygge brevid och hjälper mig. Det är ju jättesnällt! och jag var självklart jätte tacksam över att nån vill hjälpa till. Men samtidigt var det så konstigt. Jag stog ju och höll på med kedjan, det var ju inte så att jag inte visste vad det var jag skulle göra. Och han frågade inte ens om jag ville ha hjälp han liksom bara tog över...Jag vet inte om jag är paranoid men det kändes verkligen som att han tänkte stackars lilla tjej hon har ju ingen koll här kommer jag en "riktig man" och fixar det här. Det gick ju inte så lätt för honom heller så jag hade ju klarat det där minst lika bra, det är jag säker på. Men det är lite svårt att säga detta till nån som bara liksom tar cykeln ifrån en...Är det fortfarande så att tjejer inte anses klara av saker som involverar lite mek och smutsa ner sig???
Har nu varit hos veten med Sigrid och fått recept på Stronghold som förhoppningsvis ska få bort öronskabben! Tog med mig Ellie också eftersom hon ändå behövde vaccineras snart. Normalt så brukar promenaden till kliniken ta högst 15 min om man slögår. Med två burar med katter i tog det 20 min och det var som ett träningspass! Var helt svettig när jag kom hem. Tänk er 20+20 min med 6kg (bur 1,6+katt4,4) i ena handen och 5,5kg (bur 1,2+katt4,3) i andra! Tur att jag har coretränat och vet hur viktigt det är att behålla rätt hållning annars hade jag haft skitont i ryggen nu! Jag har hittat skitfina vinterskor också som inte är i läder. Mirakel sker ibland! Såg en annons i Hundsport om Icebug, gick in på sidan och hittar dessa: Me like! Nu är bara frågan hur mycket de kostar..säkert massor...
Nu har jag gett upp! Sigrid och jag ska till veterinären idag. Jag har ju behandlat Sigrid med Frontline mot hennes öronskabb och det har blivit extremt mycket bättre men det är inte helt bra så nu ska vi till veten. Så vi kan få nåt starkare som tar kål på dessa jävla skabb! Sigrid (och jag) är så trötta på att rengöra hennes öron. Hon är så jävla bra på att läsa mig också så hon vet precis när det är dags så då går hon och gömmer sig. Så får vi leka katt och råtta leken en stund tills jag får tag på henne. Men när jag rengör öronen är hon faktiskt jätteduktig och låter mig hålla på även om hon skriker till ibland när det gör ont, stackars lilla tjejen. Idag följde faktiskt Sigrid med mig ner i porten på dagtid för första gången! Annars är det bara på kvällen hon brukar våga hänga med. Men hon kom inte mer än några dm utanför portdörren, där satt hon i säkert 10 min men längre än så det var för läskigt! Så här stog hon och spanade idag, knasflickan...
Måste bara visa min underbara kisse Ellies fina inkallning. Hon kommer som ett skott varenda gång. Så jävla söt! http://www.youtube.com/watch?v=9WEox9QeAGI
Igår var jag med om en ganska läskig grej. Det var en häst som skulle avlivas som var ordentligt sjuk. När man avlivar hästar så ger man först lugnande sen skjuter man dem i skallen med en bultpistol, då faller dem ganska snabbt i marken och sedan ger man dem avlivningsvätska. Förut tappade man hästarna på blod istället för att ge avlivningsvätska, vilket jag är glad att de inte gör på min praktikplats längre. Det är brutalt nog som det är! Anyhow tillbaks till igår, jag håller hästen som ska avlivas medans en djursjukvårdare ger lugnande. Helt plötsligt börjar hästen vingla nåt extremt och börjar sparka med bakbenen och åka runt i rummet. Förstå hur läskigt det är att stå precis brevid en häst som gör detta! Speciellt när man inte är förbered. Den vanliga rektionen på att få lugnande är att de blir lugna! Tillslut ramlar hästen ner på marken och ligger och försöker komma upp och sparkar medans jag försöker ta bort grimskaftet utan att bli skadad. Sen skjuter djursjukvårdaren snabbt hästen. Man förstår hur dålig en häst är när den faller till marken av att bara få lugnande! Stackars pålle!
