Igår slutade jag 22. Fick skjuts till Vällingby så jag var hemma redan 22.30! Hade jag åkt kommunalt hela vägen hade jag varit hemma vid midnatt. Jag måste skaffa körkort! Det är ju bara så tråkigt att lära sig alla regler och trafikskyltar, blir alldelles matt bara jag tänker på det! När jag kom hem var jag så trött att jag somnade i soffan...Vaknade mitt i natten så då var det bara att masa sig upp, släppa ut katterna och kissa av Pirko. Imorse sov jag till halv nio! My god det är tur att Pirko är rumsren. Hon hade varit vaken länge verkade det som. Leksaker låg överallt i en röra. Hon hade underhållit sig själv när matte tog sovmorgon!
Igår hade jag ett trevligt samtal med mina chefer på vårdavdelningen. De hade haft personalmöte och de var nöjda med mig och ville ha mig kvar. Så de jobbar för det men kan fortfarande inte lova något. Nästa vecka ska de ha bemanningsmöte och förhoppningsvis får jag något mer besked efter det. Det känns i alla fall jättebra att personalen vill ha mig kvar. Jag är ju så duktig på att gå omkring och tro att alla tycker jag är värdelös, så det är skönt att få lite motbevis! Pratade även med min kloka kompis Sandra idag. Det är roligt hur mycket jämförelser vi kan göra mellan hur hon har det med hennes barn och hur jag har det med Pirko. Barn- och valpuppfostran bygger ju på samma principer. Det är skönt att få lite bekräftelse på att hon har haft samma problem som jag har med Pirko i alla fall. Då känner man sig mindre ensam! Har precis varit ute med Pirko och testade att ha lina på henne. Har nämligen haft extrema problem precis brevid där jag bor eftersom det finns en fotbollsplan där som är befolkad med skolbarn dagtid och på kvällarna med barn som tränar fotboll. Pirko älskar ju barn över allt annat här på jorden och har lyckats springa in på planen och leka med (ibland vettskrämda) barn alltför många gånger. Så efter en promenad (så att hon skulle vara lite trött) gick vi förbi planen med lina. Funkade faktiskt riktigt bra. Pirko vart så överumplad när jag stampade på linan att hon vände sig mot mig, perfekt läge att belöna. Sen busade vi och lekte brevid planen en stund och hon gjorde inte ens ett försök att springa dit. Hanna-Pirko 1-0!
I sommar har jag jobbat på vårdavdelningen på Albano där jag trivts jättebra! Den här veckan ska jag däremot vara på polikliniken (där patienter har bokade tider och man även tar emot akutpatienter). Jag hade glömt bort hur otillräcklig jag känner mig där...Igår efter jobbet kände jag mig helt värdelös. Det som prioriteras på polikliniken är att man är snabb. Allt som jag prioriterar som bra kontakt med djurägare, ta sig tid med djuren, vara engagerad och veta vad det är man gör går bort. Det finns inte tid. Det är så jävla tråkigt! Eftersom jag är ny inom yrket går inte allting supersnabbt och djurägare har så mycket frågor och jag kan inte ens svara på hälften...Självklart kom migrän som ett brev på posten igårkväll. På hemvägen var Pirko riktigt jobbig, lysnade inte alls. Antagligen för att jag hade noll motivation att vara tydlig med henne. Vilket fick mig att känna som om jag är världens sämsta hundägare. När jag hamnar i såna här perioder har jag så svårt att vara positiv och komma ur denna onda cirkel. Det blir bara självömkande och självömkande. Det är så tröttsamt. Förhoppningsvis är detta bara en tillfällig svacka som snart går över...
Ja här knallar allt på i snabb fart. Pirko väger nu dubbelt så mycket som när jag hämtade hem henne! Helt galet. Vi jobbar på kontakt med mycket störningar. Det går bra, men lekande barn och roliga hundar är svåra att motstå! Vi kör även mycket klickerträning. Hon tycker det är skitkul! Ofta får hon sin mat genom att jag klickar in något beteende. Hon är jätteduktig! En frustrerande grej är att Pirko hittar så mycket grejer ute! Man blir helt förundrad över saker folk slänger i naturen... Pirko har hittat en hel kassler, märgben, mackor, kakor, blöjor ja listan kan göras lång...Men det värsta av allt är att hon älskar människobajs! Och hittar hon nåt så här smarrigt då sticker hon all världens väg med det annars kommer ju matte sno det. Suck vet inte riktigt hur jag ska lösa detta problem eftersom jag oftast inte kan komma ikapp min lilla galning... På dagens morgonpromenad hittade Pirko en död rutten fiskmås (tror jag). Den skulle hon självklart rulla sig i för det luktar ju så gott... Hon verkligen stank! så det vart bad när vi kom hem. Kan man se mer ynklig ut än såhär:
Igårkväll lämnade jag Pirko till Annika där hon ska få vara tills söndag morgon. Hon kommer ha det skitkul med Glenna, Annikas irländska vattenspaniel valp! Egentligen hade jag inte behövt lämna henne förrens i eftermiddag. Men det funkade bäst så här rent praktiskt eftersom Annika skulle åka ut till hennes landställe. Jag passar på att spendera lite tid med mina stackars åsidosatta katter. När jag pluggade var jag ju hemma väldigt mycket. Nu har jag börjat jobba och skaffat valp vilket ju gör att jag inte är hemma så mycket. Så jag får lite dåligt samvete...Tur att Vera & Elliott åtminstone går ute på nätterna så de får ha det lite kul. Det är värre med Sigrid som bara har vågat gå ut en natt sen vi flyttade hit. En vacker dag förhoppningsvis inte alltför långt fram i tiden ska vi flytta ut på landet och ha kattlucka och skog inpå knuten. Då kommer Sigrid leva drömlivet! Jag började dagen med en promenad med Vera & Elliott. Mysigt! Sen tänkte jag passa på att åka till City Gross och storhandla! Ikväll är det dags för den traditionsenliga födelsedagsfesten hemma hos Sandra där man träffar alla gamla kompisar som man aldrig träffar annars. Det är så himla trevligt!
Min valp kan verkligen vara två skilda individer från en promenad till nästa. På ena är hon trotsig och lyssnar inte alls så man får va på henne hela tiden. Nästa är hon helt perfekt, ignorerar folk vi möter och kommer när jag ropar som en liten kanonkula. Man vet aldrig vad som ska hända när man lämnar porten... Igår var vi på valpkurs på Grimstafältet. Jag är lite besviken på instruktörens tänk. Hon ignorerar alla felbeteenden och belönar rätt beteende i ALLA lägen... Visst det funkar säkert i vissa situationer men att göra så med allt det funkar inte! Under kursen börjar tex Pirko skälla på en annan hund. Där säger hon att jag bara ska ignorera det. Men det skiter ju Pirko i, hon bryr sig ju bara om den andra hunden och blir konstant belönad genom att den andra hunden bjäfsar och hon skäller tillbaks. I en situation där hon vill ha min uppmärksamhet kan jag köpa att det funkar att ignorera men har det ingen betydelse att jag inte ger uppmärksamhet är det ju värdelöst att ignorera! Jaja det jag vill få ut med valpkursen är ändå mest att träna kontakt med massa störningar. Och sån träning får vi i massor! Pirko har äntligen lärt sig att man inte ska busa med katterna! Hon beter sig väldigt respektfullt omkring dem nu. Det är så skönt!
Har ledigt fre-sön+tis den här veckan. Så härligt att bara kunna ta det lugnt. Idag var jag, Alex och Lisa med hundar på Tyresö BK. Jag har börjat klicka in fotpositionen i lydnaden. Pirko har fattat att det är nåt med vänster sida och att man ska sitta. Här har jag verkligen hjälp av att hon är envis. Hon ger inte upp utan prövar sig fram till vad hon ska göra! Roligt! Vi har börjat en valpkurs i Vällingby också. Vi har haft en teorilektion och på måndag börjar vi på allvar. Ska bli spännande att se hur det går! Här är lite bilder från dagen
